I många år var Ida övertygad om att det var något fel på henne. De ständiga känslostormarna drev henne till vansinne tills hon äntligen, mest av en slump, förstod att hon är högkänslig.

J

ag kunde komma hem efter en lång arbetsdag med många intryck och bryta ihop totalt. Gråta tills jag var helt förstörd utan att egentligen förstå varför.

Det är som att leva i en torktumlare av känslor där man kastas hit och dit.

Ida Leveby är högkänslig (highly sensitive person), ett begrepp som myntades av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron i mitten av 1990-talet.

Forskning visar att ungefär 15–20 procent av befolkningen har ett nervsystem som är känsligare än genomsnittets. Högkänsliga personer är mer uppmärksamma på sin omgivning, sina medmänniskor och sina känslor. De lägger märke till detaljer och sinnesstämningar och har nära till såväl skratt som gråt.

Men det tar på krafterna att leva livet utan tjockt filter. Därför känner många högkänsliga ett behov av att dra sig tillbaka och ladda batterierna med jämna mellanrum.

– Jag är en bergochdalbana av känslor och har flera gånger fått höra att jag tänker, funderar och känner för mycket, säger Ida.

Att förklara dessa känslostormar och djupa funderingar för någon som inte är högkänslig kan vara svårt.

– Jag brukar säga att det är som att leva i en torktumlare av känslor där man kastas hit och dit, säger Ida.

E

n annan liknelse som Ida identifierar sig starkt med är tanken om att alla människor går runt med ett nät omkring sig. Vissa personer har nät med stora maskor och där simmar också de största och fulaste fiskarna igenom utan problem. Högkänsliga personer har nät med små maskor och där fastnar minsta ogräs. När en högkänslig person kommer hem på kvällen behöver hen rensa sitt nät för att se efter vad som finns där.

Har det varit en stökig dag med höga stimulansnivåer, upprörda människor eller någon plötslig förändring är nätet extra tungt och kan ta lång tid att gå igenom.

För Ida tog det många år innan hon förstod att det var hennes finmaskiga nät som fick henne att känna som hon gjorde. Vändpunkten kom i form av en bok och en affisch på stan.

– Jag hade en pojkvän som gav mig boken Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. Han tyckte nog att det var väldigt jobbigt att jag var så mycket upp och ner.

Ida tog den välmenande gesten som en pik.

– Vi gjorde slut, men i något skede bestämde jag mig ändå för att ta en titt i boken. Jag läste lite och kände bara: ”Helvete, det här är ju jag!”

Samma dag fick Ida syn på en affisch som Sveriges förening för högkänsliga satt upp.

– De puffade för en föreläsning om högkänslighet och jag tänkte att det knappast kan skada. Så jag gick dit. Föreläsningen blev livsomvälvande för Ida. Kvinnan som pratade beskrev många av de situationer och personlighetsdrag som Ida länge trott att hon var ensam om att uppleva. När folk ställde frågor och delade sina berättelser var det som om de beskrev Idas liv.

– I trettio år hade jag gått runt och trott att det är något fel på mig och att jag är för konstig, jobbig och dramatisk. Och mitt i allt fick jag träffa en hel massa människor som är precis likadana. Jag blir tårögd bara jag pratar om det. Äntligen fick jag en förklaring och nu kunde jag utgå från den.

Ida menar att just förståelsen för sig själv är den viktigaste komponenten för att man som högkänslig ska må bra.

– Om jag inte tar hand om min känslighet utvecklas den till något negativt och jag blir gnällig och besvärlig när jag egentligen är överväldigad och trött. Nu vet jag vad det handlar om och jag kan också lyssna på min kropp på ett annat sätt. Istället för att anpassa mig efter normen som skapas av icke-högkänsliga anpassar jag mig efter mig själv och mina egna behov.

Till exempel har Ida blivit bättre på att tacka nej.

– Om någon frågar om jag vill föjla med på en after work och jag inte orkar säger jag: ”Tack, det vore jätteroligt men jag har redan andra planer.” Och så går jag inte in på vad de planerna är. Jag är inte skyldig att berätta att jag har en dejt med mig själv.

Innan Ida kom underfund med att hon är högkänslig hade hon vad hon kallar en ”meltdown” ungefär en gång i veckan.

– Jag fick ett riktigt jävla sammanbrott och var ett emotionellt vrak. Nu, ett och ett halvt år efter föreläsningen, har hon bara haft två mindre sammanbrott.

– Jag mår så mycket bättre och är nästan lite nykär i mig själv.

Ida har sakta men säkert lärt sig att högkänsligheten inte behöver vara något negativt, så som det ofta framställs i en värld där skinn på näsan värderas högt.

– Det kan vara tungt att vara högkänslig eftersom majoriteten inte är det. Men jag tänker så här: De icke-högkänsliga har kanske inte så mycket av det dåliga, men de har inte heller så mycket av det som är riktigt bra. Och det skulle jag inte vilja leva utan.

Ida berättar bland annat om den genuina glädje hon kan känna över sina blommande pelargoner eller solen som skiner utanför fönstret.

– Jag har förstått nu att livet kommer att bli så himla bra. Det jag trodde var min värsta förbannelse visade sig vara min största gåva.

Foto: Ellinor Collin

Är du högkänslig? Här är 10 tecken på att du är en högkänslig person:

HSP är ett personlighetsdrag

Yolanda Hedberg är forskningsbevakningsansvarig på Sveriges förening för högkänsliga. Hon säger så här om HSP:

Varför är det så många som talar om högkänslighet just nu – är det en trend som snart kommer blåsa över?

– Högkänslighet är ett personlighetsdrag, som till exempel introvert/extrovert. Dessutom är HSP starkt kopplat till både känslor och tankar, precis som till exempel intelligens. Jag tror inte att någon ifrågasätter att människor kan vara mer eller mindre extroverta eller mer eller mindre intelligenta.

– Att vi upplever att ”alla” är högkänsliga just nu handlar kanske främst om att själva begreppet är nytt, även om personlighetsdraget har funnits länge. Sedan kommer vi aldrig att kunna undvika att någon går omkring och säger att hen är högkänslig trots att så inte är fallet. Det är ju ingen diagnos som någon annan ställer.

NUVARANDE – Så förstod jag att jag är högkänslig
NÄSTA Viktig podd om kvinnors jobbliv – första avsnittet om förändringar här!