ANNONS
ANNONS

Lightläsk innehåller färre kalorier och inget vitt socker. Men för att få fram den söta smaken så proppas läsken full av tillsatser. Hur påverkas vi egentligen av de konstgjorda ingredienserna? amelia guidar dig rätt i läskhyllan.

De sockerfria dryckerna blir bara f ler och f ler. Light har blivit den nya normen för läsk. Vi höjer nästan på ögonbrynen när f laskan vi sippar på innehåller riktigt socker! Att socker är dåligt, det vet vi sedan gammalt.

Men hur nyttigt är det egentligen med sötningsmedel?

– Jag får ofta frågan om man ska välja lightläsk eller vanlig läsk, och då är mitt stående svar: Välj vatten! Det är ju inte mellan två olika läskvarianter valet står, det finns andra alternativ – och vatten kommer alltid att vara det bästa alternativet, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Hon vill att vi ska reflektera över hur mycket vi dricker och vad det fyller för funktion. Dricker vi lightläsk för att vi älskar smaken så mycket eller för att vi anser att det är ett nyttigare alternativ till drycker med socker?

Enligt medicinska kriterier finns det ingenting som heter sockerberoende

Om man ska välja det ena eller det andra beror på hur mycket man ska konsumera och vad det ska fylla för funktion. Ska du inte dricka så mycket av det så spelar det kanske inte så stor roll.

– Om du ska dricka det för att det är så fantastiskt gott, så drick det du tycker är godast. Låt njutningen styra och välj det du tycker mest om.

Att socker är ett problem är inget nytt. Vi vet också att det hänger ihop med de flesta hälsoproblem vi upplever idag. Utifrån det perspektivet kan Kristina gå med på att lightläsken har sina fördelar. Men allt handlar om rimliga mängder.

ANNONS
ANNONS

– Vi slipper ju blodsockerstegring och de negativa effekterna av sockret och kalorierna. Om man ser det så blir lightläsk ett bättre val.

Men allt handlar om mängd.

– Om man ska vara helt ärlig så finns det inte jättemycket belägg för att sötningsmedel skulle vara farliga för oss i rimliga doser. Observera ”i rimliga doser” – för allt blir farligt i för stora doser.

Så vad innebär då en rimlig mängd sötningsmedel?

– Det finns ju ett accepterat dagligt intag, ADI, som man sätter på vissa typer av tillsatser som vi använder. Då tittar man på hur mycket man kan få i sig varje dag i hela sitt liv utan att få några negativa hälsoeffekter.

Det är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, som bedömer om tillsatsen är säker eller inte och godkänner nivåerna för ADI.

– Det är en enorm säkerhetsmarginal på alla ämnen som man vet är dåliga, säger Kristina.

När det kommer till de olika sötningsmedlen som är vanligt förekommande i våra sockerfria läskedrycker som aspartam, sukralos och stevia så har de olika effekt på oss människor. Enligt Kristina kan man se en del problem med sötningsmedlen om man tittar på djurstudier som gjorts. Där kan man se påverkan på tarmf loran och kopplingar till diabetes och stroke.

– Men testerna görs med väldigt koncentrerade doser, och när man överför det till människor så finns det faktiskt väldigt lite belägg för att de ska vara farliga och dåliga för oss. Förutsatt återigen att vi pratar om normala mängder. När det gäller aspartam, till exempel, så ska ett barn dricka 1,5 liter lightläsk för att komma upp i farliga mängder.

ANNONS
ANNONS

Men ett barn ska inte dricka så mycket läsk, det har inte med sötningsmedlet att göra, utan är fel ur så många andra perspektiv, säger Kristina.

Att man skulle kunna bli beroende av lightläsk hänger enligt Kristina inte ihop med själva sötningsmedlet, utan det handlar istället om något så enkelt som vårt sockersug.

– Det finns inget som visar på att något i sötningsmedlet gör oss beroende, däremot så är vårt driv att leta efter söta saker väldigt stort. Enligt medicinska kriterier finns det ingenting som heter sockerberoende, men däremot ser vi ju att man får en enorm belöning i hjärnan av att äta sött, säger hon.

Vår hjärna gör heller inte skillnad på var det söta kommer ifrån. Vi älskar söt smak vare sig det kommer från sockerbitar eller ett kemiskt framställt sötningsmedel.

– Det finns inget som enhetligt säger att sötningsmedel skulle stimulera att vi äter mer. Men det finns något i vårt beteende, att vi är vana att alltid ha någonting sött. När jag är van vid att saker ska smaka sött så kommer jag att välja det söta.

Därför vill Kristina att vi istället ska fundera över hur vi äter och dricker i stort. Och fundera på vad vi mer konsumerar som innehåller sötningsmedel.

– Jag är mer intresserad av att man lyfter blicken från bara läsken. De här sötningsmedlen finns ju också i andra hel- och halvfabrikat. Man ska inte stirra sig blind på att just de produkterna eller ämnena är farliga, utan titta på hela kostmönstret istället.

Av: Jenny Thorell Foto: iStock

Så gör du nyttiga chokladbollar

NUVARANDE Är lightläsk farligt för hälsan – och kan man bli beroende av sötningsmedel?
NÄSTA Så stöttar du någon i sorg – Psykoterapeut Kerstin Scott-Eriksson ger råd