Jag vill veta hur andra har det i vardagen.
Vad gör ni om dagarna?
Kan ni inte berätta lite hur en helt vanlig vardag ser ut?
Äter frukost.
Gör sig iordning för jobbet.
Kommer hem klockan 16.
Lagar mat med sambon. Eller lagar ni mat medan sambon säljer aktier?
Spelar ni kort på kvällarna? Hur umgås ni?
Läser du böcker på kvällarna?
Jag är så nyfiken, eftersom jag själv börjat tröttna på vår vardag, jag vill veta om folk gör/har det likadant som vi.
Kanske låter som en jättekonstig fråga, men jag vill verkligen veta.
Kommentera
Vi tränar några gånger i veckan tillsammans. På sommaren brukar det bli löpning, eller så tar vi en cykeltur på en dryg timme. På vintern går vi på Friskis tillsammans.
Någon kväll i veckan går åt till att tvätta, vilket vi oftast gör tillsammans då ingen av oss älskar att tvätta, så blir det iaf roligare om man hjälps åt.
Fast ibland sitter vi bara och surfar på varsin dator, eller spelar datorspel, eller en av oss ser på tv eller läser.
Ja och så har vi sex förstås ;) Oftast går det åt en dryg timme per kväll/em för det... Och det är det bästa på hela dan :D
Men det händer att vi känner oss rätt uttråkade oxå mellan varven, då det känns som om man bara tittar på hemmets fyra väggar och diskar och städar och har trååkigt! Men vi båda är rätt så raka med varandra och säger när vi tycker det blir trist och då brukar det bli fart på den andre att försöka hitta på något. Det kan bli bio, åka och våldgästa nån för att få en fika och en pratstund, eller gå ut på stan för att se på folk...
Har levt samboliv i ett år nu och ibland kan vardagen verka rätt tråkig. Då vi flyttade ihop bestämde vi att vi måste ge varandra utrymme och göra egna grejer emellanåt så att den lilla "spänningen" och det roliga i förhållandet hålls kvar och känns fräscht. Sagt och gjort. Minst ett par ggr i veckan umgås vi inte med varandra på kvällarna utan träffar vänner, går på stan, och har tid för oss själva. Minst en gång i veckan bjuder vi hem någon och umgås inte bara med varandra. Efter det känns det mycket roligare att bara vara tillsammans och t.ex. kolla en film, är ut och kör, cyklar eller går. Vi har också utvecklat ett gemensamt intresse som är hus och inredning. Vi kan spendera timmar till att kolla på olika huslösningar på nätet, i omnejden eller i tidningar.
Mitt råd är att försöka hitta ett gemensamt intresse och att försöka ge utrymme för varandra. Det funkar i alla fall jättebra för oss.
Vilka roliga idéer! :)
Det som känns lite "besvärande" är dock att det bara känns som om JAG har intressen.
Jag kan sitta och titta på inredning i timmar både vid datorn och i magasin, men min sambo skulle aldrig få för sig att sitta bredvid att titta. Skulle vi flytta skulle det ju vara en annan sak, men bara rakt upp och ned sådär skulle aldrig funka för honom..
Hans intressen är först och främst DATORN och spel, och det är väldigt jobbigt för honom att "vara med mig".. jag försöker ofta hitta på saker men får ofta höra en suck eller "jag kommer om en liten stund" eller "har vi verkligen råd" eller sådana grejjer.. så jag var bara nyfiken på om flera har det så.
GIVETVIS är alla personer olika och har olika intressen, men jag har börjat tröttna rejält nu..
Och eftersom han sitter vid datorn en hel del blir det AUTOMATISKT så att även jag gör det, men jag tröttnar fort och vill hitta på något annat, tillsammans.
Men han verkar nöja sig med att vi bara är i samma rum, oavsett om vi pratar eller inte. Det är det jag börjar tröttna på..
Men samtidigt är det inge kul att göra saker tillsammans med en stoppkloss som bara suckar och ställer tusen frågor innan vi ska hitta på något så litet som ett biobesök (exempelvis).
Men jag vet inget annat, det kanske bara är så.. som sagt, därför jag var tvungen att fråga.
Hej uttråkad!
Jag tror iof att man får räkna med att vardagen emellanåt är lite småtråkig, vare sig man delar den med någon eller inte. Tyvärr tror jag att ditt problem är att du känner att din sambo "drar ner dig". Med det menar jag ju inte att du automatiskt skulle ha jättekul om du lämnade honom men att ni kanske har olika syn på vad livet ska innehålla för att bli meningsfullt. Att hans intresse är datorer och inte inredning tycker jag iof att du får lov att acceptera men att du ska få kämpa för att få honom att vilja spendera tid med dig är riktigt illa.
Själv har jag levt ihop med min sambo/nu man i snart elva år. Under den tiden har det gått upp och ner. En period var jag så extremt stressad av mitt dåvarande jobb att jag inte orkade nåot alls på fritiden. Jag är glad att han orkade med denna period (som varade mer än ett år) och stöttade mig.
Normalt brukar en vecka se ut så här: 1-2 dagar gör vi något utan den andra, jobböl, träffar vänner etc. 1 gång i veckan gör vi något gemensamt med andra - går ut och äter, bjuder hem någon etc. Det ger oss normalt 4 kvällar/dagar bara med varandra. På denna tid brukar vi träna ihop (badminton, klättring, gym etc - gärna något där man faltiskt kan umgås och ha roligt under tiden), gå på bio eller gå ut och äta (fast det är inte jätteofta) men också slappa rktigt ordentligt. Kan se två säsonger av någon tv-serie vi båda gillar en helg eller sitta tillsammans i soffan och läsa varsin bok och knappt prata. Jag tycker om hans sällskap även när vi inte gör någonting alls, samtidigt tycker jag att det viktigt är att båda har ett behov av att träffas.
Lycka till.
Vi äter frukost tillsammans, efter jobbet lagar jag oftast middag och han gör vad han vill. Sen äter vi och pratar om dagen och annat. Sen har jag ledigt och han gör en kopp te till mig och plockar undan och diskar. Ibland gör vi också tvärtom.
Ofta tar vi en promenad ihop sen. Ungefär två ggr. i veckan hyr vi en film. Vi gillar båda film. Ibland när vi orkar gör vi nån liten utflykt på kvällen. Sen duscha och så. På kvällen/natten gör vi trevliga saker med varandra. Det brukar gå i faser, en tid ofta, en tid mer sällan. Man vet aldrig när...
På helgerna hittar vi nästan alltid på mer. Vi hälsar på mina föräldrar och äter, snackar eller ser en film med dom, leker med hunden. Kankse vi går på nån utställning eller åker till nåt slott, går på museum. Gillar kultur båda. Ofta går vi på bio på helgen. Går även på stan ihop.
Annars gör vi såklart också saker var för sig emellanåt, träffar våra egna vänner och familj och så. Men mer då och då, ca. 1 på två veckor i snitt. Det är lagom, tycker vi. Vi gillar att hitta på saker vi två ihop och man har så mycket annat ändå.
När vi har råd reser vi bort. Ofta rätt spontant när vi kan klämma in det.
Annars skrattar vi mycket ihop, flirtar med varandra (och ibland även med andra såklart) och har mysigt ihop. Pratar mycket om oss och allt möjligt.
Vi kan även bråka vilt och galet, för vi har båda hett temperament. Mest jag får jag erkänna. ;-)
Min sambo och jag kan hitta på mycket kul tillsammans, gillar samma saker. Men det kan inte vara roligt 100 % av tiden för då är man nog snett ute. Det viktiga är att man har det bra i "grunden". Jag har inte det. Jag önskar min sambo kunde fria till mig, säga att han vill skaffa barn med mig. Att han vill leva fullt ut med mig!! Jag är trött på att bo hemma hos någon annan år efter år. Om jag vill göra större förändringar i hus eller trädgård känns det inte bra när jag vet att inget där är mitt. Vågar inte rota mig. Bryr mig inte om det materiella i sig, det är mer på det psykologiska planet.
Jag tror man ska vara glad om man känner en trygghet och gemenskap med sin sambo/make. Sedan kanske det inte är skitkul hela tiden, men så är det ju bara.
Jag har varit sambo i 14,5 år nu. Det är klart att det känns tråkigt ibland, som om vi lever helt seperata liv. Men sen finns det perioder när vi myser, skrattar och har skitkul tillsammans. Jag trivs faktiskt med att ha det så här. Jag menar, jag vill inte "ge upp" mitt liv för att sitta och gulla med honom hela tiden, och jag vet att han känner likadant. Om det du tycker att det är jättetråkigt så säg det till din sambo. Skit i middagen en dag och gå och käka en pizza tillsammans. Ensamma vid ett bord bara ni två, jag lovar ni hittar samtalsämnen.
Ha det bra och glöm inte att flörta med varandra.
Kram Anna
Jadu...
vi har levt i snart 20 år tillsamans, och vi har det väl ganska bra...grejen är det att ja börjar se hur olika vi är..lr.hmmm..har vi alltid varit det..jag vill hitta på saker hela tiden..träffa folk bjuda hem vänner,,åka iväg ta in på hotell , bara han o jag...men han bara gnäller om att det "kostar" :(:(alltid samma visa..det ä livskvalitet att bar vara han o jag tycker jag..2 ggr han följt med på hotellreser nu..han njöt o vi bada bubbelpool o tog drinkar :) o han lovar att snart vi ska åka igen..men sen detta tjat om pengar:( men platter med öl o krogen , finns det pengar till..nu åker ja själv...han får vara hemma..kram en som ä trött på pengatjat