Nätdejtat ett tag men ännu inte hittat rätt kille. Trodde så till slut att nu dök han upp. Jättetrevlig snubbe och vi synkade på alla sätt o vis. Jag hade skrivit i min profil at jag tycker om sportiga killar som tar hand om sig själv och tar för givet att sådana må känna sig kallade att skriva ett mejl. Så efter många veckor med kontakt beslutar vi oss för att ses. Jag åker dit för en kaffe och han möter upp mig på parkeringen. Det visar sig att han har överviktig och har ölmage. Kände att vafan.. faller inte för det tyvärr men trots det gick jag in o drack kaffe och han var hur trevlig som helst men jag kände inga vibbar alls. På ett sätt kände jag mig lite lurad och samtidigt lite ytlig. Åkte hem och tänkte att jag borde ge honom en chans så vi bestämde en ny dejt. Han var eld o lågor och tyckte att det kändes kanon. Inte jag men jag sa inget då. Tänkte att vi får se. Andra dejten kunde jag inte känna något alls heller utan allt jag såg var hans ölmage som hände över bilbältet. Jag vet, hur sjukt som helst och jag kände mig usel över mitt sätt att tänka. Skickade sedan ett sms o förklarade att det inte fanns någon attraktion alls! Han ville veta varför och då förklarade jag att jag gillar killar som tar hand om sig själv medan han inte varken tränade eller rörde på sig alls. Vilket han nämnde vid första dejten också. Hur gör man egentligen. Var det han eller jag som gjorde rätt. Bör man inte vara så ärlig som möjligt med vem man är, ser ut och osv, innan man träffas. Vad anser ni?