Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

Svar

1. Maggie

   SV: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Du bör försöka hitta ett sätt att förhålla dig och hantera dina känslor. Kanske prata med någon utomstående? Jag tror det är ganska vanligt att den nya kvinnan i familjen känner sig utanför och svartsjuk på historien och hur lågt det än känns så är det inget man kan göra något åt. Jag har känt och känner precis som du. Visst vet jag att det är småaktigt och uselt men det är bara så. Jag vill så gärna ha ett gemensamt barn med min man men han vill inte och det gnager i mig hela tiden. Allt blir svårt och jag har tyvärr blivit ganska bitter och funderar i perioder på att lämna förhållandet eftersom jag är så dålig på att leva med det förflutna ständigt närvarande. Jag har själv barn med mitt ex men det hjälper inte. Jag vill ha det med den man jag älskar idag och det går inte. Tyvärr har jag inte något bra svar annat än att det jag skrev, att du kan försöka prata med någon och jobba med dina känslor. Kom ihåg att din man valt dig och lever med dig idag. Kram.

   Skrivet: 9 augusti 2011

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)
2. Norpan

   SV: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Jag håller med dig i precis allt du skriver, lever själv i precis samma situation förutom att jag inte har egna barn. Jag känner samma sorts småaktiga avundsjuka som du gör, har inte heller något bra svar på hur man kommer över det! För min egen del är det enormt skönt på något underligt vis att det är fler som känner så här, det är inte bara jag! har försökt prata med min sambo om detta men han förstår mig inte, blir bara arg och säger att "barnens mamma kommer alltid att finnas där" och det vet ju jag med! Men vad tusan hjälper det när man känner som man gör??? Alldeles för ofta får jag även en olustig känsla av att barnens mamma väldigt gärna "talar om att hon finns och tro inte att du och X har något speciellt ihop", är det någon mer än jag som känner så? Jag tror även att vi som kommer in i en ny familj får jobba otroligt mycket med oss själva om detta ska fungera men ibland önskar jag att vi kunde få lite mer förståelse och support för hur vi känner.....! Jag kan känna mig så otroligt "ensam" då jag inte har egna barn (det är dock självvalt) och ofta som femte hjulet under vagnen. Så snälla ni där ute, kom med förslag och tips, jag vill inte heller att min relation ska förstöras av mina känslor!

   Skrivet: 10 augusti 2011

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)
3. Sofie

   SV: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Tack både Maggie o Norpan för era svar där ni berättar om precis samma känslor som dem jag beskriver, känns som en tröst och ett stöd att höra att andra känner lika. Tror också att det handlar om att jobba med sina egna känslor, för det är ju ett faktum att man inte kan ändra på det förflutna, man måste ju kunna hitta ett sätt att leva med det här, men då det är så svårt när de egna nästan förbjudna småaktiga känslorna tar över i bland. Precis som du Norpan kan jag känna att mamman gärna visar att hon har en viss makt över sitt ex tack vare barnen, det är lätt att få honom att få dåligt samvete t ex i minsta lilla sak som gäller barnen. Barnen är naturligtvis viktiga, men även i en kärnfamilj kan dom ju inte styra och ställa över och inte kan man heller i en kärnfamilj jämt låta barnens olika känslotillstånd styra allt. Jag tror att det lätt blir så att man är lite väl uppmärksam på hur barnen "mår" i en situation där föräldrarna är separerade pga av ett dåligt samvete.
   Jag kan också Maggie förstå ditt problem med att önska ett gemensamt barn när den andra inte vill. Skulle själv också väldigt gärna ha velat ha flera barn och även i detta förhållande har jag lekt med tanken fast jag vet att min partner inte är intresserad av flera barn. Är dock själv nyss fyllda 44 och partnern lite yngre så nu känner jag att det faktiskt börjar vara lite för sent, känns som att det vore väldigt svårt att börja från början med allt. Hade dock ett förhållande tidigare där jag hade velat ha barn men min sambo ville under inga omständigheter det. Vårt förhållande tog ett bittert slut, men det fanns många andra anledningar till det och idag är jag ju glad att vi inte hade ett gemensamt barn.
   Hoppas att ni båda kan tackla era känslor och njuta av era män ändå, det vill jag försöka göra, vet inte er ålder men jag vet ju att det i min ålder inte finns många män utan barn och är inte heller säker på att det nödvändigtvis vore idealet. Det gäller väl att som i så många andra situationer i livet fokusera på det som är BRA, inse att det inte heller ofta är perfekt i en kärnfamilj... Allt gott!

   Skrivet: 10 augusti 2011

   Anmäl svar Svara

   1 röst(er)
4. Lillan

   SV: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Jag kan också känna mig svartsjuk på min kille och hans f.d. fru då de ringer varandra och skrattar åt saker. Vi har ju bara levt ihop i snart tre år och de levde mycket längre med varandra än så, därför känns det ibland som om de känner varandra och förstår varandra bätttre och kanske pratar samma språk mer än vi gör. Min kille kan berätta saker hans barn gjort eller sagt och jag förstår inte det roliga i det, men säkert skulle barnets mamma skratta och fatta vad som var så roligt...
   
   Jag har egna barn, i precis samma ålder som hans, vilket är väldigt bra! Barnen har glädje av varandra och jag slipper känna alltför mycket avundsjuka. Men det är jobbigt när det är storhelger att sitta där på påsken och han får lov att ha sina barn, men jag inte har mina barn. När han har sina barn, saknar jag mina mycket mer. Han kommer väldigt bra överens med sitt X, medan jag har mycket dålig relation med mitt X och kan inte göra special-lösningar då det är storhelger.
   
   Jag tror ett gemensamt barn för en mer tillsammans, men precis som ni andra är jag också för gammal, snart 43 år. Har dessutom steriliserat mig. Vi binder oss inte samman på lika vis. Samtidigt som ett barn också kan (tyvärr) förstöra en relation och inte vara berikande. Som det är nu är vi barnfria en vecka och har all tid att ta hand om varandra! Något som ju är underbart för relationen!
   
   Det finns inga svar på din fråga: Hur ska man tackla sin svartsjuka. Mer än att det kanske ger sig vad tiden lider, du kanske inte heller har haft ett långt förhållande med killen än. Och att acceptera att det är så, det är naturligt, förklaringen är kanske att det ligger i vår natur om att värna om den vi älskar och att vi vill vara i första rummet, fler vittnar om samma sak, bara de som erfarit samma resa begriper - de andra förstår inte, lika lite som jag förstod att det skulle bli så här innan jag hamnade i det. Och det spelar ingen roll om du byter man, du kommer känna samma sak i det förhållandet också. Det finns en stor fördel med att vara i begynnelsefamiljen, där föräldrarna älskar varandra och sina barn och är en riktig familj. Den kan aldrig riktigt bli ersatt! Men man kan försöka komma så nära det som möjligt. Kärleken till den man man valt att leva med kanske växer sig starkare och man mår mycket bättre i den relationen än om man varit kvar i begynnelserelationen.

   Skrivet: 2 september 2011

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)
   Norpan

   Sv: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Jag blir oxå på sätt och vis glad för att jag inte är ensam att känna så här, vi är fler! Jag är snart 41 år och har aldrig velat ha barn och kommer inte skaffa heller, därmed heller inte sagt att jag inte tycker om barn för det gör jag! Jag tycker mycket om mina bonusbarn och vill absolut inget hellre än att de ska trivas och må bra i vår "nya" familj. Det är väl kanske helt enkelt så att det är sina egna känslor man måste jobba med.....!
   Jag hoppas att jag och ni andra kan lösa detta och till slut på en härlig tillvaro med mycket kärlek och roliga upplevelser!

   Skrivet: 8 september 2011

   Anmäl svar

   0 röst(er)
5. Linda

   Sv: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Hej tjejer! Vad skönt att få läsa era inlägg, jag känner precis likadant, har omöjligt att släppa tanken på min sambos ex. De har två barn ihop och vi väntar äntligen vårt första gemensamma vilket jag hoppas kommer göra att jag verkligen kan känna att det är han och jag nu, inte de och barnen och jag på sidan. Är så otroligt mycket känslor som inte går att förklara. Jag har iaf varit öppen med att jag inte vill ha med henne att göra mer än nödvändigt, men känner som någon av er skrev att hon utnyttjar barnen för att ha en "hållhake" på min sambo. Gör sig viktig genom att ringa och smsa om saker i skolan, möten, vad barnen gjort under hennes helg osv. Saker vi redan har koll på eller faktiskt inte ens behöver veta. Känner mig sjukt irriterad på allt hon gör, medan min sambo inte bryr sig utan menar att det bara handlar om att hon vill barnens bästa.
   
   Skulle kunna prata en evighet om denna situation och det är så skönt att höra att det är lika krångligt för andra. Hur man än försöker.

   Skrivet: 10 september 2011

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)
6. Sophie

   Sv: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Jag har också varit er situationen. Dessutom var exet svartsjuk på mig. Hon smsade och ringde och krävde att min pojkvän skulle ställa upp med allt möjligt. Det blev för mycket och till slut bad jag honom att göra upp en förhållningslista. Om det inte brådskade skulle hon ringa mellan vissa klockslag. Och jag som flickvän kom väldigt bra överens med sonen, så jag följde med i allt som angick honom, jag med. Sonen gjorde ingen skillnad på mig och sin mamma tillslut, när det gällde uppmärksamhet och tillgivenhet. När mamman respekterade begränsningarna vi gjorde, kände jag mig mer som en del av famijebildningen. Det krävde naturligtvis att pappan förstod situationen. Han tyckte att allt kändes mer strukturerat efter avtalet slöts. Som att ha ett företag ihop. Så skriv upp de begränsningar ni vill ha, för att kunna bygga upp den nya familjen och ge den den plats den behöver. Förhandla och gör er röst hörd. Tyvärr får man exet som en del av dealen. men man kan vara glad över det också eftersom man faktiskt har henne som en resurs då man har det "barnfritt". Se det goda i saken. Ta tag i era rädslor tjejer och närma er föremålet för svartsjukan så avdramatiseras det säkert!
   Go girls!

   Skrivet: 13 september 2011

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)
7. Stina

   Sv: Hur tackla svartsjukekänslor på ex och barn?

   Håller med om att det viktigaste är att prata om detta och att jobba med sig själv. MEN tycker det är viktigt att killen (eller tjejen) som har barn visar sig förstående! Allas känslor är viktiga, allt kan inte vara ok för att barn finns med i bilden. Inte skulle mannen vilja att ditt ex ringde och kom förbi stup i kvarten tex.

   Skrivet: 6 februari 2012

   Anmäl svar Svara

   0 röst(er)