ANNONS

Hur ska man dela ekonomin?

Min kille bor hos mig sedan några månader. Hittills har han inte betalat något, men eftersom vi trivs så bra med att bo tillsammans kommer han snart att flytta in permanent. Problemet är bara att han fortfarande betalar alla lån på huset som hans ex-fru bor kvar i. Hon vill inte flytta och går inte med på att sälja huset. Han är rädd för att kräva att hon ska betala för att han inte vill riskera att hon smutskastar honom inför barnen (vilket hon gör ändå, men det är en annan historia..) Är jag snål om jag ber honom vara med och dela boendekostnader med mig när en stor del av hans inkomst går till att betala ex-fruns boende? Mina kostnader är ju desamma som de alltid har varit och som jag har klarat själv. För min ekonomi vore det mest trevligt att få mer pengar över till annat,

Det som stör mig är nog mest att han inte vill/vågar sätta ner foten mot exet. Att jag känner mig lite utnyttjad för att jag är snäll. Jag har tagit upp det här en gång men då blev han arg (han är aldrig arg annars...) och anklagade mig för att bara tänka på pengar.

Jag vet inte hur jag ska göra... Om jag kräver honom på pengar kommer jag ha mycket över samtidigt som han knappt kommer ha något kvar när alla räkningar är betalda. Då delar vi förstås på de pengar jag har kvar så summan av kardemumman blir ju att det inte spelar någon roll om han delar boendekostnader med mig. Indirekt känns det som att jag också får vara med och betala för hans ex-frus boende... Hon bor i ett stort hus och vi bor i en liten lägenhet.

Någon som har tips om hur jag ska göra? Han sitter ju i klistret med stora lån och jag vill inte bråka med honom, jag med...

Kommentarer

Hans argument att Du bara tänker på pengar är inte att acceptera. Säg att det inte är Du utan banken.
Du har ett stort hjärta som tänker saken också ur barnens synvinkel.
Kanske Du tänker och pratar med killen att hur länge saken skulle vara oförändrad och vad som skulle hända sen

Oj, vilken godhjärtad och omtänksam person du verkar vara. Din kille kan skatta sig lycklig som har träffat någon så fin som du. Men tyvärr är det lätt hänt att man blir utnyttjad när man har ett stort hjärta.

Jag kan självklart se den knipa han sitter i och jag förstår mycket väl att du vill hjälpa honom. Det hade jag också velat göra i din situation, men jag inser samtidigt att det här är något som med tiden kommer att påverka dig allt mer negativt. Det riskerar att förändra dina känslor för honom och i slutändan även äventyra ert förhållande... och har du inte känt dig utnyttjad tidigare kommer du garanterat att göra det om det tar slut mellan er.

Att en separation innebär vissa förändringar är något som även hans ex-fru måste lära sig... och även om hon är en självupptagen egoist ska du inte acceptera att någon gör det hela till ditt problem. Kanske gjorde han ett stort misstag genom att skaffa barn med fel person, men det är ett misstag som han själv måste hantera och betala priset för. Att lämpa över problemet på dig genom att spela på dina skuldkänslor och ditt goda hjärta gör honom inte mycket bättre än henne i mina ögon.

Slutligen anser jag att det här är något som skulle ha lösts långt innan han ens började fundera på att flytta in hos dig. Det handlar inte i första hand om pengarna utan om att ni tillåter ex-frun att utnyttja er på ett oacceptabelt sätt. Lär hon sig att det är okej att göra så, kommer det med största säkerhet bara att fortsätta och även förvärras. Kommer du att orka med det i längden?

Tack för uppmuntrande svar. Nu ska jag stå på mig...
Det är ju som du säger, Micke, inte pengarna det handlar om egentligen, utan att han måste markera mot ex-frun så det inte blir värre. Och för det så måste nog jag markera mot honom...

Det hela verkar väldigt konstigt, vid en skilsmässa/separation brukar allt delas lika mellan bada parter. Det mest självklara vore ju att de säljer huset och blir av med skulderna. Vill hans ex-fru bo kvar i huset sa far hon faktskt köpa ut honom! Det verkar ju helt horribelt att hon ska bo kvar i huset och han ska fortsätta att betala för hennes boende.Jag tycker verkligen du har rätt att reagera som du gör.Tyvärr finns det manga kvinnor som utnyttjar naiva män! Du kan säga till honom att skaffa en advokat om det blir problem med ex-frun som vill bo kvar i huset, da kommer allt att delas upp rättvist. Lycka till !

Christina, det trodde jag också innan jag blev insatt i problematiken... Så här är det, om jag har förstått det rätt. Han flyttade ut ur huset/blev utkastad när han sa att han ville skiljas. De äger huset tillsammans, lånen står på dem båda. Men om en delägare inte betalar räntor kräver banken den andre delägaren på hela summan. Min kille vill inte riskera betalningsanmärkningar så då tar han hela räntekostnaden. Vid en försäljning måste båda delägarna skriva på, alltså kan han inte sälja utan hennes medgivande. Så nu har hon huset och han har skulderna. Hon kan inte ta över lånen för hennes inkomster räcker inte. Det kan inte han heller, och glöm att han skulle få nya lån till en egen bostad. Huset måste säljas för att lånen ska kunna betalas, men även om hon får hela nettovinsten vid en försäljning så räcker inte det för att hon ska kunna köpa det hus hon vill ha.

Det han kan göra är att kontakta en advokat, som du skriver, och driva en process i rätten. Det skulle troligtvis leda till avhysning och exekutiv auktion av huset. MEN hon har barnen!! Och han vill inte att de ska behöva vara med om detta. Hon har redan manipulerat dem till att vägra prata med honom, än mindre träffa honom. Han vill inte bli en (ännu större..) skurk i deras ögon.

Men som jag ser det så har det som han oroar sig mest för redan skett. Han har inte mycket att förlora på att ställa krav på henne. Hon lär inte svartmåla honom mindre för att han låter bli..

En liten fråga...

Som jag har uppfattat saken så tog han initiativet till skilsmässan. Hon blev då mycket upprörd, "kastade ut" honom och började prata illa om honom inför barnen. Hans ekonomi har efter separationen inte varit den bästa och han skulle i dagsläget inte kunna finansiera ett eget boende.

Innebär det att han genast efter separationen flyttade in hos dig eller att du till och med var en bidragande orsak till att han ville separera? Om så är fallet kan jag mycket lättare förstå ex-fruns agerande och även varför han reagerade med ilska mot dig och inte vill/vågar sätta ner foten mot exet.

Jag bara undrar eftersom det är svårt att kunna ge konkreta tips om man inte riktigt vet vad som ligger bakom problemen.

Har Du reda på hur deras ekonomiskt förhållande skulle ligga rent juridiskt och slutdrivet ?
Och har de sina åsikter och handlingssätt i alla fall, eller finns det kanske synpunkter som får dem att förhandla och hitta den bästa lösningen för alla ?
Som det nu ser ut så har hon det så bra hon kan hoppas, och till råga på allt är hennes prat skadligt för barnen.
Låt oss anta att lagligt huset borde säljas (för att sluföra det ekonomiska föhållandet mellan makarna) då skulle man tro att hon också vore villig att granska alla möjligheter eller om dom ens finns
Hoppas det bästa

Sitter i precis samma båt som du. Min situation har snart pågått i ett par års tid. Min pojkvän betalar husets halva boendekostnad för att exet ska kunna bo kvar, av rädsla att förlora barnen på ett eller annat sätt. Hon har alltså inte råd att bo kvar själv. Kontentan blir att han kraschar sin egen ekonomi. Vi bor i en lägenhet och har inte råd med något överflöd alls... Och kan än mindre tänka på att skaffa ett eget okej boende, än mindre kunna skaffa barn tillsammans. Allt för att han inte vågar sätta ner foten gentemot sitt ex.
Jag håller med Micke helt och hållet, de där problemet borde han ha löst innan han ville flytta tillsammans med dig. Eller som i ditt fall. Det förra förhållandet måste vara färdigt och avslutat för att man ska kunna starta ett nytt och friskt sådant med någon annan, inte sant?
Situationen kräver så mycket energi...
Det gick så långt att jag var tvungen att ställa ett ultimatum förra veckan... Mig eller exet, lös dina problem - annars måste vi gå ifrån varandra.
Jag önskar att det inte hade behövt gå så långt... Och jag hoppas att du inte ska behöva gå så långt!

Kram

ANNONS
ANNONS
ANNONS