Görel om Röda Korset

Görel mejlade mig om Röda Korset:

Hej Katerina - och alla andra som funderar på om man ska ha avlönade människor i hjälporganisationer!
Hoppas du orkar läsa, för det här är en viktig fråga, och jag _förstår_ att människor undrar!
 
Jag är själv frivillig i Röda Korset. Och otroligt stolt över att få vara en del av en så häftig, gigantisk organisation! Det finns _ingen_ annan hjälporganisation med så många frivilliga. Jag _vet_ att de pengar jag och mina vänner i vår lilla krets samlar in skickas _direkt_ till någon precis som jag, fast i ett kris/katastrofområde. Lokalförankring betyder att hjälpen når de som mest behöver det. En internationell organisation med massor av erfarenhet gör att man också kan hjälpa till med återuppbyggnad, och har kraft nog att stanna kvar på en plats så länge som det behövs. Med hjälp av internationella lagar är RK också skyddade i krigszoner.
 
Bara i Sverige finns 250 000 medlemmar i Röda Korset. Tiotusentals av oss lägger varje vecka frivilliga timmar, tillsammans med anställda. Om vi inte avlönade en del av de människor som har en passion för att hjälpa andra - hur skulle det då gå? Jag har många vänner som arbetar med lön för Röda Korset. De skulle inte ha RÅD att göra det gratis. T.ex. min otroliga vän Micke, en helt vanlig svensk kille som nu samordnar hela internationella Röda Korsets AIDS-program i södra Afrika. Eller Johan, speciallist på infrastruktur krisområden som var den ENDE internationelle hjälparbetaren kvar i Bagdad. De har familjer, vackra barn och ett hem. Genom att få lön för sitt arbete kan de fortsätta göra insatser som stödjer de frivilliga och effektiviserar det arbete som görs. Lika viktig är Anna som svarar i telefon på vårt lokala rk-kontor, som är en levande uppslagsbok och som kan lösa allt. Utan henne skulle vårt arbete som frivilliga bli övermäktigt!!
 
Att det framkommer åsikter om att ingen ska få betalt för att man jobbar i en hjälporganisation tror jag beror på att man kanske inte fått full information om vad som avlönad personal gör.
 
250 000 medlemmar, det ger både Bengt W och Christer Z ett enormt ansvar som "företagsledare". Jag är trygg med hur de hanterat skurken Donner - polisanmälan direkt och full öppenhet. Det Donner gjort är vidrigt - men jag tror helt enkelt han är sjuk. Vem gör något sånt annars? I mitt hjärta går det att förlåta honom som person. Jag lider med hans barn - tänk att resten av livet tvingas leva med vetskapen om att pappa köpt ens livsstil för pengar som skulle använts till cancerforskning och kunskapsspridning om hjälparbete (de pengar Donner kom åt var från medlemsavgifter, fonder mm. avsatta för kommunikation, inte insamlade medel för krisområden).
 
Viktigt att notera är också att det är Riksstämman, Röda Korsets "årsmöten" som fastställer ersättningarna till ledamöter i Centralstyrelsen. Det är alltså valda representanter från kretsarna ("lägsta" nivån i organisationen) som beslutar att det är värt att arvodera någon som kan ägna tid åt Röda Korset. Risken finns annars att ett styrelsearbete på den här nivån kräver att du antingen är pensionär eller har en fet släktplånbok (Fd Ordf Prinsessan Christina var t.ex. inte arvoderad). Det blir inte riktigt rätt rekryteringsbas när man vill åt mångfald i en styrelse och bland personal där det krävs stort ansvarstagande.
 
Att vara frivillig eller medlem i Röda Korset är inte samma sak som att man måste göra allt gratis. Vi vår krets har vi som policy att alltid erbjuda ersättning för telefon, körning och liknande hos våra frivilligarbetare. Det är mycket sällan någon vill ha, men det ska inte vara så att man avstår från en uppgift som man är lämpad för för att man inte har råd att betala den ur egen ficka. Jag har inga problem med att applicera det på andra nivåer inom organisationen Röda Korset.
 
En tid som den är blir jag stolt så det knakar över att få vara en del av en sån organisation. Att veta att i Haiti finns någon som jag, en alldeles vanlig människa som bryr sig om andra, och ser till att de som behöver hjälpen bäst också får den. Och att på vägen dit finns det gott om andra kompetenta människor som hjälper till.
 
På måndag får jag den enorma äran att tillsammans med barnen i byskolan räkna alla pengar som kommit in under den veckolånga insamling barnen själva tog initiativ till. De har samlat 50-öringar, bakat & sålt kakor, gjort dagsverken och kämpat. De vet att vi - samma mammor och pappor som fixar skoldiscon och utbildar dem i första hjälpen - också har rödakorsvänner i det krossade Haiti de nu ser på tv och i tidningar. Och de litar på att pengarna kommer fram. Och det kommer jag att stå i gympasalen på måndag kl 12.30 och lova.
 
Långt, men innerligt, med massor av hjärta, och jag hoppas du orkade läsa.
Och jag tycker att det är underbart att Akelius, och alla andra skänker vad de förmår, oavsett till vilken organisation man väljer, och att hjälpen kommer dit den behövs!
Kram!
 
Görel
 
 
www.glutenfrimat.se

SVAR:

Hej Görel, tack för mejlet! Naturligtvis inser jag att människor måste ha lön för att leva, även i en ideell organisation. Jag tycker att alla som arbetar inom Röda Korset och andra hjälporganisationer är fatastiska. Själv har jag en egen anknytning till RK, min farfar var ordförande i RK i Tjeckoslovakien på 40-talet, han var läkare och oerhört engagerad för att förbättra vården för mödrar- och barn. Bland annat! Min farfar överlevde andra världskriget för att han var just läkare och därför blev han inte avrättad i koncentrationslägret (nazisterna hade bättre användning av en lecande läkare än av en död).

Nåväl. Jag vänder mig emot att proprtionerna blivit groteska i hur pengarna fördelas. I en ideell organisation anser jag att så mkt pengar som möjligt ska gå till de behövande, och en så liten andel som möjligt till byråkrati. Tyvärr tycker jag mig se en tendens att byråkratin kostar allt mer - och det tycker jag är synd. Det var mest detta jag ville säga. Fortfarande tycker jag att en lön på 800 000 per år när man samtidigt även har andra löner/arvoden är för mkt pengar för RK. Man måste kunna granska detta på samma sätt som så mycket annat. Dessutom verkar ideella organisationer dra till sig ohederliga människor, vilket man också måste vara vaksam på, så att inte alla de pengar som skänks av allmänheten hamnar i fel ficka! Vi har haft flera exempel på förskingring, inte bara i RK, och det är viktigt att sånt inte får hända, annars kan ju folks förtroende för RK minska, och man skänker mindre bidrag.

Bra jobbat Görel, tycker du är super som arbetar inom RK!

Kram Katerina