Relationer » 

Ett fall för Louise

I natt gick det en repris på Ett fall för Louise, om familjer med problem. I detta program var det 9-årig kille vars pappa blev jättearg på honom och höll honom hårt... mamman var sjukskriven och ganska vek och pappan styrde o ställde med pojken. Pojken var en i mina ögon vanlig busig 9-åring... men pappans sätt att hålla honom och sätta knät på honom när ungen var obstinat, jesus. Fy jag blev väldigt illa berörd! Tragiskt alltihop, denna familjs problem men sen att göra teve av det. Ger Louise Hallin en eloge för hennes lugna icke-dömande sätt, och även till denna familj som vek ut sin dysfunktion i teve, men ändå får jag obehagskänslor, förstår de vad de gör när de viker ut detta, det är ju superbra för andra men vill man offra sin familj på allmänhetens tjänsts altare?

Jag viker ju ut mitt privatliv på alla möjliga sätt, särskilt missbruksförflutna, men det som skedde i Ett fall för Louise var av en annorlunda kaliber tyckte jag, kanske för att just barnet själv talade, pojken kan ju omöjligt begripa tevemediet och dess genomslagskraft.

Jag vet inte vad jag känner riktigt, var programmet lysande eller ar det ännu ett sätt att utnyttja en trasig familj för att få tittarsiffror? Det var ju mer åt brevfilm i "Bullen"-filmat, inte "Ensam mamma"-vulgo, men ändå.

Jag hoppas att Carl-Fredriks familj får hjälp. Men jag önskar så mycket att Carl-Fredrik, 9-åringen, sluppit tala om sitt trasiga hjärta i teve.

Har ni sett programmet? Vad tycker ni?

 

Kommentarer

Postad av: Ceci , 21:50, 12 november 2009

Håller med Gustav. Vissa barn är otroligt verbala som 9 år de klarar av att säga många saker för att få motparten att känna skuld, sorgsenhet etc. Jösses även barn som är betydligt yngre klarar av att manipulera. Mina barn skulle säkert kunna säga både det ena och andra om de vissa frågor ställda till sig. Jag förstår inte varför Ett fall för Louise är värre än andra program som Nanny akuten, ensam mamma söker etc. Varför reagera nu när eländet har funnits i tv rutan i flera år??????

Postad av: A. , 16:45, 10 november 2009

Hej! Jag tittade på debatt, och var bara tvungen att i efterhand se detta program som upprört så många. Och jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår problemet. Visst, ungen är 9 år, och förstår kanske inte riktigt följden av vad han säger. Men å andra sidan. Killen är 9 år och säger att hans hjärta är bruset. Hur fel är inte detta? Och sen funderar jag på varför ingen nämner tillexempel P.S filmerna som barn och ungdomar fick själva göra där dom mer än gärna blottade sina känslor och problem för omvärlden? Jag har en vännina som var med där, hon har inte fått några men av detta. Jag ser heller egentligen ingen större skillnad mellan Ett Fall för lousie än alla andra program idag som exponerar våra barn. Då tycker jag faktiskt att Ensam mamma söker är värre. Jag skulle hellre sätta mina barn i ett program där dom fick prata om sina känslor och få hjälp, än att se sin mamma kåta runt med massa killar.

Postad av: Joakim , 23:50, 8 november 2009

Hej Självklart ska vi vara försiktiga med hur barn exponeras men met intressanta i detta är enligt mig tre saker: 1. Kränkningen av pojken sker REDAN i hemmet och vi måste inse att vi som föräldrar är ansvariga. Media måste inse att censuren inte skyddar barnen utan snarare de vuxna. 2. Louise ger råd och ger en varning om vad ett beteende kan resultera i för att få till en beteendeförändring hos de vuxna. Inget annat. 3. Barnens medianärvaro diskuteras på samma sätt som när vi pratade om TV faror i början av 60-talet. 4. Kattis Alhlströms har en gång för alla visat att hon aldrig kommer bli en bra journalist/analytiker. Tex när hon refererar till då barn även i "glada" situationer i TV kan bli utsatta för mobbing i skolan. Jag undrar då vilka situationer barnen i hennes program var med i.

Postad av: tryit , 09:41, 7 november 2009

Louise Hallin och Linda Nyberg måste ju också sätta mat på bordet och för att få uppmärksamhet så gör man ett sådant program..och "cashar" in.....FY FAN för Public service.....SVT/RADIOTJÄNST GÖR MIG ILLAMÅENDE..

Postad av: Namn mamman , 19:12, 6 november 2009

Jag har en 7-årig son som också behövs "hållas fast" när han blir arg. Han tar ofta ut sin ilska på saker osv. Tycker att man som förälder ändå har rätt att markera att det inte är ok att förstöra en massa saker bara för att man blir arg. Självklart måste man få bli arg!, men jag tycker inte att jag eller min man är några barnmisshandlare bara för att vi håller våran son i ett bestämt grepp tills han har lugnat ner sig.

Postad av: Namn , 18:18, 6 november 2009

du säger att Louise var icke-dömande.. Bullshit! Bakom deras rygg har hon ju anmält familjen till socialtjänsten, kom det fram i debatt häromdagen... för vadå liksom?

Postad av: Lisa , 21:24, 19 oktober 2009

men kan man inte göra som i gamla hederliga bullen, "det är inte pojken i filmen som skrivit brevet" budskapet går fram occh ingen hängs ut

Postad av: Gustav , 15:32, 19 oktober 2009

Hej! Det händer flera gånger i veckan att min snart 5-åriga dotter skriker, gråter och tycker att jag är "världens sämsta pappa" när hon och jag inte håller med varandra. Ibland kan jag hålla fast henne då jag förklarar för henne hur situationen ur mitt perspektiv ser ut om hon t.ex. har blivit så arg att hon springer omkring, kastar grejer och väcker vår lilla minsting. Att hålla fast ett barn kan väl ändå inte vara fel om man vill uppfostra kärleksfullt? Kanske höll pappan i tv-programmet för hårt. Må så vara. Men att hålla ett barn för att lugna ner t.ex. ett syskonbråk, ett farligt utspel från en arg 9-åring etc, kan det vara fel? De bilder som visas ifrån serien då pappan håller fast barnet tror jag går att få i många fungerande familjer om man har ett tv-team där som filmar dygnet runt i en veckas tid. Lägger man på bilder där man visar familjens hus från gatan under ganska många sekunder och samtidigt lägger på skrik från barn och en pappa som ropar på sitt barn... vips! Och du har skapat ett bildspråk som talar om att i huset, bakom fönstren sker obehagliga saker. Hur skulle det se ut om man gjorde tv ifrån ditt hem och använde samma bildspråk? Min dotters skrik och gråt tillsammans med att jag blir irriterad på henne eftersom hon väcker minstingen som nyss somnat skulle tillsammans med bilder ifrån vårt hus skapa olustiga bilder. Förstår ni vad jag menar!? Min dotter är mkt verbal. Om några år kommer hon absolut kunna tala i tv så att alla som tittar får en tår i ögat. Vad jag menar är att det är mycket problematiskt att använda barn i TV som SVT har gjort! Det är klart att familjen mår riktigt dåligt nu när programmet visats. Hur skulle du må om "godbitarna" ur ditt familjeliv visades på tv! Om familjen som var med i programmet sa "JA" till att vara innan inspelningen kan det knappat ha varit medvetna om att bilderna skulle klippas ihop så som det gjordes. Jag skriver inte detta för att försvara problemen som kanske finns i familjen som är med i programmet. Jag vill ställa frågan om vad som är rätt att göra i tv. Får man göra så här som tv-produktionsbolag?

Postad av: Paul , 14:50, 19 oktober 2009

Kat! För info kan alla avsnitt beses på webben i efterhand: http://svtplay.se/t/117594/ett_fall_for_louise Mycket väl värd bemödan. Kram // Paul

Postad av: Cicci , 11:45, 19 oktober 2009

Hm....*funderar*... Kanske onödigt att grabben skulle behöva intervjuas...men samtididigt tyckte jag att det var ett otroligt intressant program! Alla familjer sliter med sitt och varför ska man egentligen hålla en fin fasad utåt? Jag tycker familjen och framför allt pappan var OTROLIGT modig som vågade prata om detta öppet och vara hjälpsökande!!! Det kan hjälpa andra... Programmet var ju inte värre än Supernanny...tycker jag... Mvh Cicci

 

Skriv kommentar

Hem

Annons:
Annons:

Katerina Janouch

Hej och välkommen till min blogg!
Mejla mig gärna på kjanouch@telia.com.
Jag heter Katerina Janouch, är författare journalist och sexrådgivare och har bloggat sen mars 2007. Jag är bra på att laga mat men sämre på att vika tvätt. Jag har 5 barn: Ludvig f -89, Jacob f -95, David f -97, Daniel f -99, Ingrid, f -02.. Mannen i mitt liv heter Robert Bohman, f -71, han är konceptdesigner och föreläsare i alkohol- och drogfrågor.  I denna blogg får du läsa väldigt många privata detaljer om mitt liv, plus mitt tyckande om allt möjligt. Jag svarar också på läsarbrev så mejla mig det du har på hjärtat! Om du inte vill att jag publicerar brevet på bloggen, skriv det. Alla brev på bloggen får vara anonyma. Min senaste roman heter Bedragen (Piratförlaget) och är första delen i serien om barnmorskan Cecilia Lund. Nu finns också den femte boken om Ingrid ute - Ingrid vill sova (Bonnier Carlsen).  Under 2009 kommer fortsättningen på Bedragen - håll utkik! ;-)

 

RSS

Relationer
 
Loading...

Laddar...

Annons: Design svenska formgivare presenter julklappar shoppa - Signerat.se
 
Sök