Utmattade Marja, 45: ”Min kropp försökte sätta stopp i tre år”
Marja Palosuo är en 45 år gammal fyrabarnsmamma som fram till sin sjukskrivning jobbade som arkitekt. Hon har levt ett ganska tufft liv och hade – som äldst av fem i syskonskaran höga krav på sig både hemma och i skolan. Kraven har fortsatt ända upp i vuxen ålder. Men till sist tog det stopp. Det här är Marjas berättelse.
– Jag var prestationer. Pluggade till arkitekt utan studielån och jobbade i stället vid sidan av för att finansiera det. Mitt jobb är krävande, hektiskt och stressigt med många deadlines. Arkitektkontor är konsultföretag, och tid är pengar. Dessutom var min första anställning psykiskt tung, med mobbande chef, berättar Marja för amelia.se.
Bortsett från att studier och jobb påverkade henne mentalt så berättar Marja att även livet som mamma samt som bonusmamma till sin fästmans barn har varit utmanande.
– Jag fick mina äldre barn under studietiden och senare två prematurfödda barn, och då var jag själv nära att dö båda gångerna. Jag har varit ensamstående mamma med småbarn i två perioder, haft det tufft ekonomiskt, ibland haft ensamt ansvar för barnen, haft dysfunktionella förhållanden. Jag har fyra barn totalt. Ett av mina barn har ADHD och diagnos inom autismspektrum, ett har Aspergers syndrom och två av dem har av många drag av ADHD, så det har krävt sitt.
Läs också: 32 000 svenskar är utbrända – majoriteten av dem kvinnor
Om Marja skulle beskriva sig själv innan hon drabbades av utmattningssyndrom skulle det vara med ord som ”envis överlevare, kreativ och skapande, noggrann perfektionist, snäll, hjälpsam och omtänksam”. Hon berättar att flera av de här punkterna inte längre stämmer in på henne. Hur hon fått bli mycket mer självisk sedan hon gick in i väggen och hur all energi försvann, precis som kraven och planerna. Den stora kraschen kom i början av augusti 2015 mitt under semestern.
Foto: Privat
– Min yngsta syster påpekade att jag borde söka mig till läkare. Då hade jag varit på väg över kanten i månader, men det blev tydligt först när jag hade haft två lugna semesterveckor. Då började kroppen varva ner efter den stressiga jobbperioden. Jag började glömma viktiga saker och få stresspåslag och bli blockerad av minsta lilla som störde det jag höll på med. Hårddisken hade blivit full.
Marja berättar att tiden innan hade varit otroligt utmattande och att hon redan efter förra årsskiftet blev allt tröttare och inte hann återhämta sig på helgerna. Alla deadlines på jobbet tog mycket tid, många kollegor som var sjuka eller vabbade – ledde till att arbetsbelastningen för dem som befann sig på plats extrem.
Läs också: Nu startar amelia och FranklinCovey stresskurs för alla stressade kvinnor – få 20 % rabatt här
– När jag tänker tillbaka försökte min kropp sätta stopp under tre års tid, men jag förstod inte vad som var på gång. Jag var ständigt förkyld och trött, hade ont i halsen, fick långa infektionsperioder. Jag var mer sjuk än mina barn. Men som plikttrogen stannade jag sällan hemma mer än tre dagar i sträck och var tillbaka på jobbet innan jag var helt frisk igen.
I oktober förra året nådde Marja botten. Hon var väldigt asocial och orkade inte med andra människor.
– Jag släppte bara in allra närmsta och hade inte kontakt med folk. Jag orkade inte med barnen och var irriterad på dem samt fick stressreaktioner direkt om de inte kunde bete sig ordentligt. Jag sov även dåligt och var konstant väldigt trött, vimsig och groggig av sömnbristen. Närminnet blev drabbat och jag glömde bort det mesta om jag inte skrev upp det eller la fram saker som påminde mig om det jag skulle göra. Huvudet kändes som ett svart hål.
Foto: Privat
Marja hade även ont i kroppen, lederna framför allt – och hade svårt att vistas i folksamlingar. Hon var inte sällan handlingsförlamad, fick stressutslag på kroppen och var känslig för ljud.
– Ibland hade jag på mig hörselkåpor vid matbordet när jag tyckte att barnen pratade för högt. Höga ljud och musik framkallade stressreaktioner i kroppen. Mycket av det här finns fortfarande kvar men i lindrigare form.
– Det känns som att allt går i slow motion. Dessutom gör mitt borttappade minne att jag inte kommer ihåg vad som hände för fem minuter sen, igår, eller för en vecka sen och jag orkar inte planera speciellt mycket. Det känns som om jag lever i en bubbla. Allt utanför min tid och rum existerar liksom inte.
Läs också: Bryt tystnaden om utmattningssyndrom! Följ vår artikelserie #utmattad
Marja blev sjukskriven i augusti förra året. Hon vet att det kommer ta lång tid att komma tillbaka till sitt gamla jag och säger att tröttheten är väldigt förlamande. Att det enda som hjälper henne är att vila. Dock är det svårt när hon också är mamma och har barnen hemma. När hon får egentid försöker hon gå på yoga en gång i veckan, meditera och sjunga gospel tillsammans med en grupp i en kyrka en bit bort.
– Att sjunga ger energi, man andas ordentligt. Och låtarna och gemenskapen ger glädje, även om jag efter ett tag blir utpumpad. Det som ofta tar emot först, men sen ger mest energi, är ändå promenaderna. Ofta sätter jag mig på en sten mitt i skogen nära Farsta Ridskola och bara tänker.
– Min fästman spelar också en stor del i mitt liv. Vi bor inte ihop, men träffas på vissa dagar och kvällar samt de helger och lov då hans yngre dotter är hos oss. Vi gör oftast lugna aktiviteter tillsammans, som att mysa hemma, gå på promenader, på bio eller äter ute. Han jobbar skift så vi får anpassa oss efter hans arbetstider.
Foto: Privat
För ett par veckor sedan hade Marja ett möte på vårdcentralen om hur framtiden såg ut för henne, något hon inte känner sig riktigt redo för och klarar av att ta tag i.
– Vi pratade om min framtida arbetsträning. Jag är rädd för att det är för tidigt att börja arbetsträna i augusti. Vad händer om jag inte klarar av det? Om det är för tidigt då och jag får bakslag?
Finns det något du vill säga till andra som känner sig väldigt stressade?
– Bromsa i tid! Ta pauser under dagen och säg ifrån om något känns för tungt eller mycket. Dela på hushållsarbete och ansvar för barnen hemma. Lär dem även att ta sin del av uppgifter hemma som att städa sina rum och hjälpa till! Gör positiva och rogivande saker så att du kan ladda batterierna och få energi! Livet ska inte bara bestå av plikter och måsten.
Har du också stressats till utmattning?
Har du också stressat dig sjuk? Vi vill höra din historia. Berätta den för oss genom att mejla utmattad@amelia.se eller skriv under hashtagen #utmattad. Ett citat eller ett A4 spelar ingen roll – skriv så mycket du tycker känns bra. Historierna som skickas in kan komma att publiceras på amelia.se.
Vill du se mer sånt här? Gör som 23 000 andra och gilla amelia på Facebook!
LÄS MER:
På väg att drabbas av utmattningssyndrom? Här är 7 tecken på att du är i riskzonen
Förhindra att drabbas av utmattningssyndrom – börja med att säga "nej" på jobbet
Therese drabbades av utmattningssyndrom: "Tårarna bara rann och jag var helt slutkörd"
”Jag har inte varit den mamma jag velat” – Line, 34, om att bli utbränd
Psykologen Kristina, 51, om att bli utbränd: ”Trodde jag skulle dö”
Linda, 36, blev utbränd: ”Jag kom inte ihåg hur man tar på sig byxor”
Bloggprofilen Rebecca: ”Inget jobb är värt att gå in i väggen för”
