Hur får man ett distansförhållande att funka? Är det tusentals mil mellan dig och den du älskar? Kasta inte kärleksyxan i sjön – det finns sätt att hålla passionen vid liv. Distansrelationsexperten Martin Ezpeleta har knepen.

1. Prata mycket

Vi är vana att uttrycka våra känslor i handlingar. Vi knullar kan betyda jag älskar dig. En present betyder jag tänker på dig. Tända ljus, jag längtar. Vi tittar på Dansbands-kampen, vi gör snart slut.
Men i distansförhållanden är handlingar oftast en omöjlig lyx. Allt du inte kan sätta ord på existerar inte. Så missa inte möjligheterna att berätta vad du känner. Ta i! När ni är glada, stapla orden på varandra och bilda ett torn, en minaret för att utropa er kärlek. Är ni ledsna? Lägg orden efter varandra, som en konvoj, en hjälpsändning full med tröst.
Känner ni att ni är den tystlåtna typen, som gärna sitter och myser i tystnad, överväg ordentligt ert val av kärlekspartner. Kombinerar ni tystnad med distans kommer ni att glida isär snabbt som i en Hollywood-romans.

2. Dela med er av vardagsdetaljerna

Vare sig ni har Essingeleden eller en ocean mellan er så gäller det att kunna dela på vardagen. Och vardagen är ju i sin essens inget annat än en mängd till synes obetydliga detaljer. Det är byggstenarna – eller gruset – i våra relationer.
Vad åt vi till frukost? Vad händer på jobbet? Hur var vädret?
Samtalet måste flyta, även när det inte alltid känns så angeläget att berätta om den nya, arga snabbköpskassörskan, den trasiga kopieringsapparaten på jobbet eller shoppingrundan med bästisen. Men det är i slutändan det som gör att den andres liv inte känns främmande, på samma sätt som vi kan delge den andre vårt liv en aning.

3. Svartsjuk? Tänk efter två gånger först

Är du svartsjuk, har du lätt att bli nojig eller känner att du har ett starkt kontrollbehov? Inled aldrig ett distansförhållande!
Distans är för en svartsjuk person vad en vällagrad, skotsk whisky är för en alkoholist. Det klassiska frågekitet för svartsjuka: Var har du varit? Varför hörde du inte av dig? Vem var du med? Frågorna är förvisso alltid olämpliga och oroväckande, men åtminstone verifierbara när man är på samma plats. Men om du sitter i Stockholm och din kille jobbar som biståndsarbetare i Tanzania, kommer din osäkerhet att löpa amok i din hjärna.

4. Skaffa dig tid och pengar

Jag ska inte ljuga, även om det inte låter romantiskt: Tid och pengar är två av Amors viktigaste pilar. Framförallt när kärleken är så pass långt borta att man inte kan helgpendla. Eftersom det är svårt för kärleken att nöja sig med en industrisemester om året, ska du helst ha både tid och pengar för att tillfredsställa det här bortskämda barnet. Är du en frilansande kulturarbetare som hankar dig fram med projektanställningar – försök att hålla distansförhållandena på cykelavstånd. Är du å andra sidan riktigt tät, men med 60-timmars arbetsvecka och ingen semester sen klassresan -98, ska du nog också undvika distansförhållanden.

5. Bejaka ensamheten!

Suck… livet utan henne är inte värt att levas. Tänker du, drar ännu ett streck i väggen och räknar ner dagarna tills nästa gång ni ska ses. Du har förvandlat ditt kärleksliv till ett fängelse och lever för de korta permissionerna då ni äntligen får träffas.
Känner du igen det här deppiga och destruktiva scenariot? Sorry, ni har sämre framtidsutsikter än en minröjare med parkinson.
Visst ska det vara fantastiskt att träffas, men livet bör vara nästan lika underbart även när du är ensam. Annars blir det tufft.

6. Bestäm alltid nästa dejt

Ni måste alltid veta när ni ska träffas nästa gång. Ge huvudet något att leka med, något att längta till. Det gräver lätt ner sig i nuet om du inte ger det en horisont att rikta sin längtan mot. Ovissheten kan vara olidlig. Dessutom kommer ni lära er att upptäcka er egen smärtgräns – inofficiellt kallad onanins bortre gräns. Två veckor? En månad? Ett halvår? Hitta den och försök att inte tänja den för mycket.

7. Strukturera upp ditt liv

Ett vanligt missförstånd är att distansförhållande passar impulsiva och ostrukturerade människor. Fel! Förutom i den inledande fasen, där impulsiva människor sällan mäter konsekvenserna av sina handlingar (”Vadå? Det är väl inte så konstigt att det slog gnistor med min tibetanske bergsklättringsguide efter att vi bestigit en topp i Himalaya?”), så skulle jag vilja påstå att distansförhållanden är idealiska för ytterst organiserade och strukturerade personer. För även om relationen kräver ett varmt hjärta, så är det lika viktigt med ett kallt huvud. Man ska planera, sitta med kalender, förutse problem, göra om planer. Paradoxalt nog, det krävs väldigt strukturerade personer för att kunna leva ostrukturerat.

8. Älska med utropstecken!

Kan tyckas fånigt, inget förhållande funkar ju utan vilja. Det är sant, i ett ”vanligt” förhållande kan det dock överleva längre. I ett distansförhållande är det svårare att gå på rutin, att hanka sig fram – det innebär ju i sig så många komplikationer, att man verkligen måste vilja vara tillsammans för att orka vara ifrån varandra. Är det värt det? Du kommer att ställa dig frågan många gånger. Du kommer att syna förhållandet i sömmarna ofta. Så dina känslor måste ha versaler, du måste älska med utropstecken. För ärligt talat, annars kan man faktiskt leta upp något halvdant hemma. Dem kan man åtminstone ligga med.

9. Fantisera fram sexet

Om man frågar människor varför de inte skulle kunna tänka sig ett långdistansförhållande är avhållsamheten nog det första man tänker på. Men är det verkligen så jobbigt att inte få knulla? Nja. Sex sitter ju faktiskt i det övre huvudet. Och mycket handlar om inställning. Jag vet av erfarenhet att det kan vara jobbigare att vara en vecka utan sex när man är tillsammans, än två månaders avhållsamhet när man är ifrån varandra. Så man behöver verkligen inte vara en tibetansk munk för att klara av den sexuella torkan. Dessutom behöver inte sex innebära fysisk närvaro. Små porriga berättelser över mejl, strippa framför Skype, dela med sig fantasier – ja, ni kan själva fortsätta att fylla i långdistansens Kamasutra.

10. Korta distansen

Även om ni följer mina råd, även om ni har alla nödvändiga personlighetsdrag för att ro i land ett sånt här förhållande, så kommer ni förr eller senare att tröttna. Ett distansförhållande är också ett provisoriskt förhållande. Du kommer att tröttna på att vara den långväga kärlekens kejsare, du kommer vara utled på att tämja de långa suckarna och uppfinna nya botemedel mot nostalgi, eller knep att lura längtan på. Förr eller senare måste distansen kortas ner för att relationen ska överleva. Relationen behöver en horisont, ett gemensamt mål man strävar mot. Den långsiktiga mötespunkten är oerhört viktig för att man varje morgon ska kunna vakna ensam i sin dubbelsäng och övertygat utbrista: Jag väljer dig även idag!

NUVARANDE Så får du ert distansförhållande att fungera – relationsexperten berättar
NÄSTA Maria Montazami dansar loss