När Charlotte föll från sjätte våningen tog livet en helt ny vändning. Läkaren sa att hon aldrig skulle kunna gå igen. Då lät det som en dödsdom. Nu har hon lärt sig att rullstolen bara är ett hinder om man ser den som ett.

Det var en varm natt i Atlanta när Charlotte Sjöberg, då 30, ramlade från sjätte våningen i parkeringsgaraget. Just där Charlotte lutade sig mot kanten för att titta ner på gatan var betongfundamentet trasigt, och hon föll?…

För Charlotte, som har en master i biomedicin och levt ett aktivt liv med resor, ridning, skidåkning och dans, förändrades livet totalt. Hon var i USA för att gå på en anställningsintervju, istället blev det sjukhuset. Direkt efter olyckan konstaterades att hon förutom att bryta alla revben, ena skuldran och punktera båda lungorna hade krossat fjärde nackkotan samt åttonde, nionde och tionde bröstkotan och slitit av ryggmärgen i midjehöjd. Nacken opererades akut samma natt, ryggen krävde sedan 17 timmar på operationsbordet. 

– De kallade mig för ”the girl with the golden wings”, jag hade tur både som överlevde och som bara blev förlamad från midjan och ner, säger Charlotte.

Efter några veckor på sjukhus i USA flyttades Charlotte över till Karolinska sjukhuset i Stockholm, där hon fick veta att hon aldrig skulle kunna gå igen.

– Läkaren lindade inte in det, utan gav ett rakt besked. För mig var orden helt ogreppbara, det var som att få en dödsdom. Jag ville bara få behålla hoppet som jag klängt mig fast vid under veckorna i USA, så jag kände en otrolig ilska gentemot läkaren. Hur kunde hon bara smula sönder det? Jag hamnade i en livskris.

Charlotte berättar att hon redan på sjukhuset fick besök av andra personer som satt i rullstol.

– De var där för att visa mig att det går att leva ett bra liv ändå, men jag kände mig bara arg på dem, ville inte identifiera mig med dem. Jag ville vara den jag kände mig som, och det var inte en person som satt i rullstol.

Charlotte gillar att laga mat

Ett intresse är att laga mat: vegetariskt, italienskt, indiskt eller asiatiskt.

Den period som var svårast var när hon efter sjukhusvistelsen skulle börja klara sig själv. Först bodde hon tio veckor på Rehab station Stockholm.

– Att vakna på morgonen kändes som att stå inför ett hårt gympass och jag var helt slutkörd när morgonbestyren var avklarade. Jag skulle få på mig kläderna själv, lära mig att förflytta mig mellan rullstolen och sängen, soffan, toastolen. Jag fick ett fullspäckat schema måndag till fredag med träning med sjukgymnast, arbetsterapeut, rullstolsinstruktör och träning på stan. Många gånger satt jag bara och grät?… Jag ville inte lära mig att klara mig själv, eftersom jag inte ville ha ett liv i rullstol över huvud taget. Vissa dagar när det var riktigt mörkt ville jag inte leva.

Mötet med andra ryggmärgsskadade blev vändningen

En av de svåraste sakerna, säger Charlotte, är att inte kunna känna när man behöver gå på toaletten.

– Jag måste hålla koll på klockan, ”nu är det en timme sen jag var på toa, nu behöver jag gå igen”. Det har varit jobbigt, men idag fungerar det bra. Man lär känna sin kropp, säger hon.

Charlotte bor i en lägenhet i Gamla Enskede utanför Stockholm, där hon trivs bra. Hon har nära till både tunnelbana och affär. Utöver städhjälp en gång i veckan och en larmknapp hon kan trycka på om hon skulle ramla, klarar hon sig själv.

Från att ha tyckt att livet var förbi, kände Charlotte att det långsamt vände. För henne var det avgörande när hon kom till Spinalis, ett center för ryggmärgsskadade.

– Där fick jag träffa andra som brutit nacken eller ryggen och fått en ryggmärgsskada. Jag fick se att man kan leva ett bra liv med familj, jobb och aktiv fritid.

charlotte är med i forskningsstudie för ryggmärgsskadade

Charlotte är med i en forskningsstudie för ryggmärgsskadade. Tre gånger i veckan går hon två kilometer i en gå-robot. Ryggen får sträcka ut och blodet strömmar till. De lama benen känns aningen mer levande.

Efter olyckan adopterade Charlotte hunden Gucci, en tolvårig papillon-chihuahuablandning. Hon säger att han har varit till stor hjälp.

– Första året var Gucci väldigt bra för mig. Vissa morgnar ville jag inte gå upp ur sängen, men Gucci var ju tvungen att gå ut, så det var bara att göra sig i ordning.

När Charlotte är i köket för att laga mat springer Gucci glatt omkring i hopp om att få smaka något och hon konstaterar att han är en gottegris.

För Charlotte som är modeintresserad och älskar att shoppa kläder var det en fråga om mod att ge sig ut på stan.

– När jag vågade kändes det som att stan inte längre tillhörde mig. Jag kunde inte ta mig runt som förr och de små second hand-affärer jag handlat i tidigare var inte anpassade för rullstolar. Och jag tyckte att alla stirrade på mig.

Får frågor om varför hon är förlamad

 Visst väcker hon nyfikenhet, ibland får hon kommentarer. Framför allt barn drar sig inte för att ställa frågor. En flicka frågade exempelvis varför hon satt i rullstol. Hon svarade att hon brutit ryggen. Barnet sa då att ”du går ju inte med ryggen”. Charlotte skrattar och säger att sedan dess har hon lärt sig att svara enklare.

– När jag har varit ute och föreläst för femteklassare har de frågat om jag kan känna när jag är mätt eftersom jag inte har någon känsel på magen. En bra fråga ju! Fast det kan jag naturligtvis, säger Charlotte och skrattar.

En viktig sak för att få tillbaka livsglädjen har varit att börja jobba igen. De senaste två åren har Charlotte jobbat på landstinget med strategiska frågor inom mångfald, jämlikhet och jämställdhet.

– Men saker tar mycket längre tid nu, så jag hinner bara jobba halvtid.

charlotte i rullstolen

Hunden Gucci gillar att gå långt och Charlotte rullar utan problem en mil.

En del av Charlottes liv som ryggmärgsskadad har varit att hitta nya hobbies. När hon återupptog ridningen för 1,5 år sedan insåg hon att det inte var samma sak längre.

– Istället har jag börjat med kappsegling, vilket ger en enorm frihetskänsla. Jag njuter verkligen av att vara nära naturen och kunna ta mig fram helt obehindrat med hjälp av seglen. Sedan är just kappsegling en strategisk sport och en stor utmaning. Ofta glömmer jag bort min funktionsnedsättning när jag är ute med båten.

När Charlotte rör sig kan man inte undgå att se hennes vältränade armar. På en promenad vid Brunnsviken kommer en lång, seg uppförsbacke, men Charlotte rullar uppför utan minsta problem. Hon förklarar att hon tidigare tyckte att det var jobbigt med så muskulösa armar, okvinnligt. Nu har hon insett att ju starkare hon är, desto mer självständig blir hon.

– Armarna tränas ju hela tiden, jag rullar lätt en mil. Däremot händer det ofta att jag får be om hjälp när jag inte når upp till hyllorna i affärerna. På min Ica ligger exempelvis chilin och ingefäran på översta hyllan.

Har börjat dejta igen efter ryggmärgsskadan

Charlotte berättar skrattande att hon ofta handlar det och har bett personalen att flytta ner de varorna, men förgäves. Hon tycker att hon har blivit klokare och mer ödmjuk sedan hon skadade sig.

– Jag har lärt känna så många starka personer som gått igenom liknande saker. Det har förändrat mig och de erfarenheterna skulle jag inte vilja vara utan.

Hon säger att hon ser ljust på framtiden, hon vill hitta ett jobb som hon trivs med och skaffa familj. För något år sen började hon dejta igen.

–  Jag kommer ihåg att jag i början tänkte ”varför skulle någon vilja köpa en halt häst?”. Den jämförelsen gör jag inte längre. Blir man kär så blir man ju det i en person, inte i ett par fungerande ben.

– Jag saknar många saker jag kunde göra förut. Rida, dansa, dyka i havet från en brygga, springa barfota över solvarma klippor. Men jag sörjer inte varje dag att jag inte kan gå. Livet händer. Man får göra det bästa av det man har. 

Vill du se mer sånt här? Gör som 25 000 andra och gilla amelia på Facebook!

Vill du också berätta din historia? Mejla red@amelia.se och döp mejlet till ”Det hände mig”.

Du kommer också att vilja läsa:

Tyra Sjöstedt om tidigare tablettmissbruket – ”Jag var nära att dö”

Halsflussen slutade i livshotande sjukdom – vaknade utan armar och ben

Pernilla Andersson om att skiljas: ”Jag gick verkligen sönder”

NUVARANDE Charlotte förlamades efter fall från sjätte våningen: ”Hade tur som överlevde”
NÄSTA 17 situationer du kommer känna igen om du är en riktig pedant