Mia Skäringer följer hjärtat


Hon blottar sig och går sin egen väg trots att det kostar. Men hon visar också att efter de svåra besluten finns en väg som leder till ett liv som är äkta och sant. Möt inspiratören Mia Skäringer.

Mia Skäringer
Ålder: 35
Familj: Sambon Gabriel, barnen Alfred, 11 och Heli, 8 samt hundarna Lilja och Zoltan.
Bor: Göteborg.
Gör: Skådespelare, författare och manusskribent.
Aktuell med: Boken ”Avig Maria”, dvd:n ”Dyngkåt och hur helig som helst” samt skriver manus till ”Solsidan”.


I öppningsscenen av showen ”Dyngkåt och hur helig som helst” kliver Mia ut i en bikini, med fluffmage och ”kanske ska vi fettsuga här och lyfta lite där”-streck ritade på kroppen, och säger:

– Hoppas det går bra för er längst fram nu, tänker jag. Det kan bli lite av en sådan här chockupplevelse. Det är ju så sällan man får se så här naturliga kroppar nu för tiden.

Det måste ha krävts mod att blotta den sanningen?
– Jo, jag övade en del hemma med min dåvarande man. Jag har ju själv haft komplex över min mage, och googlat på magplastik. Man har lånat ut sin kropp med resultatet en degig mage och en navel som ser ut som en sur kärring, och så känner man ”jaha, och vilken väg ska jag nu gå? Ska jag dölja det här eller försöka göra det till något normalt?” säger Mia Skäringer när amelia träffar henne för en fika på Långedrags värdshus utanför Göteborg.

Hon valde att inte göra magplastik.

Och bestämde sig för att en bikinichock kanske kan leda oss ett steg närmare mot att normalt faktiskt blir normalt.

– Att göra humor med sin kropp avdramatiserar. Hade jag varit rejält överviktig hade det inte varit lika roligt, men jag är normal och ser ut som många amelialäsare, så igenkänningen var total.

Vad är mod för dig?
– Det är att våga följa sitt hjärta. Och då menar jag inte att rastlöst springa från ena saken till den andra – det är inte modigt utan snarare en flykt. Jag menar att stå upp för saker man verkligen tycker och känner i hjärtat; ”det här är viktigt för mig”. Och att när man kommer till ett vägskäl i hjärtat då våga ta steg därefter – det är modigt.


Förstora

Ann Heberlein har svårt att hålla tyst


Ann Heberlein
är teologie doktor i etik och undervisar vid Lunds universitet. En framgångsrik kvinna mitt i karriären. Hon är också kulturskribent och orädd debattör.

Ann Heberlein
Ålder: 41.
Bor: Lund och Österlen.
Familj: Man och tre barn, 9, 17 och 19, plus diverse husdjur.
Gör: Lektor i etik vid Lunds universitet, författare, skribent i bland annat DN och Sydsvenskan.
Aktuell: Med boken ”Ett gott liv”.

Riktigt känd blev hon först när hon gav de psykiskt sjuka ett ansikte med boken ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva” som naket och sårigt beskrev hennes kamp mot svår ångest och självmordstankar.

Håller du med om att du är en modig människa?
– Ja, men ibland vet jag inte om jag är modig eller dumdristig. Jag har svårt att hålla tyst. Reagerar omedelbart när jag ser någon bli illa behandlad. Jag är inte så rädd för att göra bort mig. Det är nog det som hindrar de flesta.

Ann har bipolär sjukdom 2. Verbet är viktigt. Hon har sjukdomen. Hon är inte sjukdomen. Något som hon är noga med att slå fast i nya boken ”Ett gott liv”.
– Det handlar om rätten att själv definiera vem man är. Det är intressant att just psykologiska diagnoser blir identitetsskapande. Jag vill hjälpa människor att frigöra sig från det. Jag får så många mejl från människor som är så fruktansvärt rädda för att berätta om sin diagnos. Min diagnos har så klart påverkat bilden av mig. Men jag har faktiskt inte förlorat på att berätta om den.

Förstora

Sara Vargas låt förändrade andras liv

Mitt under glättiga Melodifestivalen vågade Sara Varga sjunga om destruktiva relationer. Och med sin sång har hon dessutom gett andra kvinnor mod att förändra sina liv. Hon har dessutom själv vågat lämna en ohälsosam relation.

amelia förtydligar: Sara tog sig ur en destruktiv relation. Det handlade dock inte om fysisk misshandel som det står i nr 26 som just nu finns i butik.


Sara Varga
Ålder: 29.
Familj: Sambon Lars Hägglund och chihuahuan Molly.
Bor: På Söder i Stockholm.
Gör: Låtskrivare, sångerska, DJ och författare.

Hon kom från ingenstans och tog oss med storm. I sin vita långklänning såg hon ut som en grekisk gudinna. Och hon sjöng på en alldeles lagom trallvänlig sång. Härligt nummer, tänkte de flesta. Ända tills vi satte våra dillchips i halsen: ”Shit, kvinnan står ju och där sjunger om misshandel!” 

Och vi fick en låt från årets Mello som gick ända in i själen. En sång som berörde – många.
– Ja, är inte du själv drabbad, så känner du säkert någon som är eller har varit det. Efter finalen i mars hade jag fått tusen mejl, och alla skriver ungefär samma sak; att sången har skänkt dem tröst. ”Tack för att du beskriver mitt liv. Nu vet jag att jag inte är ensam, det är inte mig det är fel på.” För bara några dagar sedan fick jag ett mejl ifrån en kvinna som hade lyssnat på låten på repeat, tills hon vågade ta sitt barn och gå, säger Sara.

Varifrån kommer ditt patos?
– Mamma, svarar Sara utan tvekan. Hon är den levande betydelsen av ordbokens ”god”. Pappa också. Båda mina föräldrar kommer från trasiga bakgrunder och det har varit viktigt för dem att man öppnar sina dörrar och hjälper varandra och andra, hjälper den som inte har och är utsatt. Fast egentligen handlar det ju om sunt förnuft och om att det finns glädje i att få dela med sig till andra.

Läs hela intervjuerna med Mia, Ann och Sara
i amelia nummer 26.